Tag Archives: Traditionell kunskap

Människor som inspirerar och imponerar

Just nu pågår COP-11 för Convention on Biodiversity (CBD) förfullt i Hyderabad och DDS har händerna fulla. Man har bjudit in människor från runt om i Indien men även från andra länder. Detta ger mig ett utmärkt tillfälle att träffa många inspirerande människor. Jag tänkte berätta för er om tre av dem, samtliga från Indien. Detta med ett tema kring utbildning och värdet av traditionell kunskap.

Först tänkte jag berätta för er om Mayuri – en tolv år gammal flicka från Pastapur. Redan vid nio års ålder filmade hon sin första kortfilmsdokumentär och efter det har hon fortsatt. I sina filmer visar hon vad hon har kunnat lära sig från de äldre bönderna i sitt samhälle genom att fråga dem och följa med dem till fältet. Idag är hennes filmer uppmärksammade utanför Indien och hon har nyligen varit i Indonesien och visat upp en av dem.

Detta leder in på den andra personen jag vill berätta för er om – Ms Nyla Coelho. Hon har fokuserat på avsaknaden av den traditionella kunskapen i det indiska solsystemets läroplan. Hon kritiserar att man på landsbyggden inte lär ut sådana traditionella kunskaper som Mayuri har fått ta redan på själv. Dessa traditionella kunskaper är minst lika värdefulla kunskaper och synnerligen nödvändiga kunskaper för barn som växer upp i en bondefamilj. Hon har nyligen gett ut en bok med ett alternativt läroplan som inkluderar dessa kunskaper.

Detta leder mig vidare till den tredje personen jag vill berätta för er om – en inspirerande herre vid namn Tushar Pancholi. Tushar berättar för mig om skolor i Gujarat där man lär ut både jordbruk och andra ämnen i kombination för att kunskapen kring jordbruksmetoder inte ska försvinna hos den yngre generationen. Genom skolorna berättar han även för eleverna om fördelen med att odla matgrödor och inte enbart cash crops. Han berättar om millets och dess positiva egenskaper. Mitt möte med honom kan ni även läsa mer om på Svalornas hemsida.

Detta bildspel kräver JavaScript.

1 kommentar

Filed under Sofia Persson

Röster om GMO från Afrika, Latinamerika, Europa, USA och Indien

Häromdagen gick DDS första side event under COP-11 av stapeln. Genom side events är förhoppningen att som NGO kunna påverka topparna som närvarande i de förhandlingar som förs i COP-11 mötet i Hyderabad. Temat för DDS första side event var GMOs i stort och Bt Cotton mer specifikt. Tillsammans med Southern Action on Genetic Engineering (SAGE) har DDS bjudit in kunniga män och kvinnor från så vida geografiska områden som Benin, Mali, Mexiko, Tyskland, USA och Indien för att föra fram rösterna från bönderna. Och det var en samlad röst. Nej tack till GMO!

P V Satheesh, ledare DDS

Mötet började med att DDS starka och inflytelserika ledare P V Satheesh berättade Andra Pradesh (delstaten som DDS verkar i) story om Bt Cotton, en historia som började för tio år sedan då Bt introducerades. Idag tar Bt Cotton upp ungefär 30 procent av det land som tidigare producerade mat. Alla kemikaler som används för att odla Bt Cotton har gjort jorden giftig, boskapen sjuka och bönderna beroende av multinationella företag.

Rädslan för införandet av GMO och makten som de multinationella förtegen har var något som genomgående fördes fram av de röster som getts utrymme att tala under eventet. Från USA kom Frances Moore Lappe – vinnare av det alternativa nobelpriset Right Livelihood Award – och delade med sig av sina erfarenheter i hur GMOs har introducerats i USA bakom ryggen på gemeneman. Idag innehåller 90 procent av all mat i USA GMOs – dock tror de flesta amerikaner att de aldrig någonsin ätit mat innehållande GMOs! Detta beror delvis, menare Frances, på att de stora företagen, så som Monsanto, har makten att skrämma sina kritiker till tystnad.

Företagens oförtjänta makt var något som kritiserades starkt från Rene och Mohammad från benin respektive Mali i Afrika. De berättade om sina erfarenheter; hur de multinationella företagen förde stora påtryckningar för att få föra in sina GMOs i länder i Afrika. Mohammad berättade om hur de inom hans organisation utbildade bönderna i vilka konsekvenser det kan medföra att introducera GMOs, detta för att skapa en starkt och samlat motstånd hos det civila samhället gentemot GMOs. Vidare berättade Rene om hur Bt Cotton har haft förödande effekter där det odlats då grödan har gjort jordarna obrukbara.  Från Mexiko berättade Silvia liknande historier om hur mexikos betydelsefulla gröda majs har fått en ny tappning i from av Bt Maize – genmodifierad majs.

Från Tyskland (men bosatt i Indien) talade Ilse Köhler-Rollefson om hur industrialiseringen av jordbruket också innefattar vårt sätt att hantera boskap. Hur man i Indien ännu inte tagit till sig de industrialiserade boskapshanteringsmetoderna och hur hon satte stor förhoppning till att detta aldrig skulle ske. Detta med motivering att den industrialiserade hanteringen av boskapen minskar mångfalden hos djuren som i Indien har genom tiderna anpassat sig till att fritt beta i de naturförhållanden som råder i den kontext de föds upp i.

Dr V S Vijayan & Dr Nammalvar

För att återgår till en indisk kontext – Nammalvar från Indien berättade om sina erfarenheter från södra Indien, Tamil Nadu. Hur den gröna revolutionen minskade den biologiska mångfalden och om rädslan för hur GMOs kommer att göra detsamma. I Tamil Nadu ökar områden under bomull och majs medan områden under Millets minskar. Representerade Indien gjorde även V S Vijayan som talade till publiken med en stor mått av ironi och en gnutta desperate humor om hur det i Indien har förslagits att upprätta regler för hur långt avstånd det ska vara mellan GMO grödor och icke-GMO grödor – detta för att undvika korspollinering mellan dessa. Men, undrade Dr VS Vijayan, kan verkligen bina och vinden läsa dessa skyltar och förstår vilka pollen som inte får mixas? – en legitim kritik.

Ett enat budskap. De multinationella företagen har för mycket makt, de har makten att skapa en värld som vi inte vill ha. Vi är rädda för vad GMOs kan göra och vi är säkra på att införandet av GMO kommer ta död på den biologiska mångfalden och vi kommer förlora vår näring i maten och vår matsuveränitet för alltid! Nej tack till GMOs!

1 kommentar

Filed under Sofia Persson

Framgång för DDS – Agrobiologisk mångfald skyddas

Läs min artikel på Svalornas hemsida! Om de senaste framgångarna för DDS i att ge ett skydd för agrobiologisk mångfald genom upprättandet av agrobiologiska kulturarvsområden. Detta innebär att den hälsosamma symbiosen mellan människa och natur i sättet som man producerar livsmedel värdesätts och skyddas. För två år sedan gick 39 byar samman med hjälp av DDS för att ansöka om att deklareras som agrobiologiska kulturarvsområden. Och nu har det gett resultat! Chief Minister i den delstat där DDS verkar, Andhra Pradesh, har nyligen annonserat att agrobiologiska kulturarvsområden ska upprättas.

Lämna en kommentar

Filed under Sofia Persson

Milletsfestival i Gulbarga & Chai i Bidar

Det var en tågresa. Den gick från öst till väst. Någon gång för drygt en vecka sen. Gulbarga var målet. På målet väntade en Milletsfestival. Ett år tidigare hade DDS som en del av MINI – ett Milletsnätverk som Svalorna är med och stödjer  – delat med sig av fröer till en annan milletsorganisation i Gulbarga. Det var fröer till grödor som sedan en tid varit försvunnen i regionen runt Gulbarga. Nu var det dags för uppföljning.

Efter en natts sömn i ett strömlöst hotell i Gulbarga blev vi upplockade av mister Biradar. En trevlig medelålders man och ledare för organisationen vi besökte. Efter lite frukost bestående av ris knådat till små kuddar och chai begav vi oss i hans jeep ut på landsbyggden. Färden varade i närmare en timma förbi fält och genom så byar. Vi tog av på en mindre väg som blev smalare och skumpigare och slutligen parkerade mister Biradar i väggrenen. Vi hoppade ut, korsade ett fält av foxtail millets och över ytterligare ett fält för att slutligen nå målet. Mitt på fältet hade en duk spänts upp som tak och solskydd. Marken under hade täckts med stora mattor varpå stolar hade ställts upp. Vi var bland de första på plats. Inom kort började folk droppa in och snart var tältet och fältet fullt med män och kvinnor.

Mister Biradar kallade på uppmärksamhet och alla män samlades runt honom medan han på det lokala språket började berätta om framgångarna de hade haft med millets. Han tog med gruppen runt utpå olika närliggande fält och visade diverse millets så som foxtail millet och little millet. Så småningom anslöt även kvinnorna, dock höll dig sig i periferin. Att involvera kvinnorna, förklarade Sandeep, är något DDS försökt trycka på men som ännu inte förekommer så bra. Turen avslutades med en liten invigningsceremoni av ett milletsfält bestående av färger och blommor och avslutades med brinnande kokosnöt som delades mitt itu.

Efter detta följde en långdragen ceremoni under solskyddet. Blomkransar delades ut till diverse representanter för olika organisationer. När det hela var över serverades ett rejält mål millets.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Dagen därpå väntade ett möte med bönder i Bidar. Efter en skumpig bilfärd nådde vi en liten by med några få hushåll. Syftet med besöket i Bidar var detsamma som det i Gulbarga – att följa upp ett fröutbyte som skedde ett år tidigare. Fröutbytet hade till syfte att återinföra millets som tidigare funnits i regionen men som på senare år slutat att odlas till förmån för grödor så som sockerrör, hybrid sorgum och majs.

Tyvärr var det samma proportioner som mötte oss här – majoriteten män och några få ganska tysta kvinnor. En journalist hade bjudits in för att uppmärksamma sammankomsten. Det bjöds på chai efterföljt av lite mera chai och sedan middag på vackra bladtallrikar följt av en till kopp chai. Diskussionerna flöt på i ett språk som gick mig förbi. Sandeep förklarade att man skulle upprätta fröbanker i byn. Två av kvinnorna och en man hade blivit utsedda. Fröbankerna har som syfte att bevara fröer från olika grödor och därmed också bevara den biologiska mångfalden i jordbruket.

Efter den tredje koppen chai bar det av mot fälten. En bil och två motorcyklar fick transportera elva personer. En landsväg, ett fält och en promenad senare stod vi på ett fält där sorgum, foxtal millet och finger millets samsades med soja och grönsaker så som lady finger.  Bönderna var nöjda med resultatet av milletsodlingarna.

En skumpig färd tillbaka till byn, en kopp chai senare och vi satt åter i bilen på väg tillbaka till Hyderabad och huset på lugna gatan.

Lämna en kommentar

Filed under Sofia Persson