Tag Archives: Diwali

Hinduism, högtider och att byta religion

Ungefär 89 procent av befolkningen i Tamil Nadu är hinduer och var och varannan vecka här i Madurai är det någon högtid eller festival som ska firas. För inte så länge sedan var det Diwali, som Veronica skrev om i ett tidigare inlägg, och förra vecka var det Karthigai Deepam som inte är lika stor som Diwali men typisk för delstaten Tamil Nadu. Karthigai Deepam firas med oljetända lampor (Agal Vilakkus) i och utanför varje hus. Ljusen sägs vara en lyckobringande symbol som tros avvärja onda krafter och leda välstånd och glädje. Gatan utanför vårat hus lyste vackert upp och jag betraktade på avstånd festligheterna i området.

IMG_0782

Det är en dubbel känsla som infinner sig i och med dessa religiösa högtider. Ibland är jag inbjuden att fira med vänner och bekanta, vilket innebär god mat och trevliga samtal, men det är också den religiösa biten som är svårare att förstå och delta i. Under tiden jag har varit här i Indien har jag talat med en rad olika aktivister och människor som är involverade i dalitfrågor och de kommer alltid till samma poäng, att religionen har gett upphov till kastsystemet och att det är orsaken till att det fortfarande upprätthålls. Genom hinduismens uppdelningen i de fyra primära kasterna, där Brahminerna, prästerna, är högst i hierarki och sedan kommer Kshatriya, krigarna och adeln, Vaisya, bönderna, handelsmännen och hantverkarna, och sist Shudra, arrendatorerna och tjänarna, så blir Daliterna alltid tilldelade en plats utanför systemet, som betyder längst ner i hierarkin.

På grund av detta så byter många hinduiska Daliter religion, de konverterar till buddhismen, kristendomen  eller islam. Till exempel så konverterade Dalitledaren Ambedkar (1891 -1956) till buddhismen. Det var han som ledde utformningen av den indiska konstitutionen som förbjuder diskriminering av kastlösa. Detta gjorde att många av hans anhängare gjorde det samma, och än idag konverterar många Daliter till andra religioner. Men även om de byter religion så går det inte att helt komma ifrån sin kast, det är så inpräntat i det indiska psyket. Ett exempel på detta är att det har kommit fram flera fall där Dalitipräster i den katolska kyrkan i Indien har blivit nekade att utföra vissa religiösa handlingar. Det var till och med ett fall där en katolsk Dalitpräst begick självmord på grund av kastdiskriminering i sin kyrka.

Det finns alltså inte många vägar som daliterna kan ta för att fly sin kast. Det enda de kan göra är att försöka hantera förtrycket, och som mina Dalitkollegor på Evidence, kämpa för att förändra systemet och stötta de människor som ensamma kämpar för att få sina mänskliga rättigheter hörda.

Lämna en kommentar

Filed under Sofia Olsson

Happy Diwali (en vecka senare)

Jag gillar inte smällare. Jag gillar inte fyrverkerier.  Röken, ljudet, explosionen, stanken och tanken på vilket mänskligt och djurligt lidande som allt detta ger upphov till – kombinationen för mina tankar till ett krigsliknande inferno snarare än festligheter. Framförallt gillar jag inte det okontrollerade användandet av dessa pjäser. Detta sagt. Det närmade sig Diwali och på gatan hördes barnens förväntansfulla ”crrrackers” med rullade rrr som gav mig föraningar om vad denna högtid skulle innehålla. Smällar i massor.

Diwali är en hinduisk högtid som firas över hela Indien, men hur firandet ser ut varierar mellan olika platser. Alla verkar ha sin egen favorithistoria, om Ramas återkost efter sina 14 år i exil, om hur fyrarmade Lakshmi kommer och hälsar på i varje hem och som vid ett varmt välkomnade ger sina lyckönskningar, eller om när Krishna dödade en demonkung. Historierna är många, vilket ger många anledningar att fira ljusets festival som högtiden också kallas.

Vi blev inbjudna att följa med till Thilagams syster och hennes man i Coimbatore, en stad några timmars bilfärd från Madurai. Många reste under dessa dagar för att ta sig till hem och familjer och trafiken var således stökigare än vanligt. Efter fler timmar än beräknat kom vi fram och möttes där av en stämning som påminde om en blandning mellan jul och nyår. Det där förväntansfulla, mängden mat, långa dagar där släkten samlas och traditioner utförs. Det var väldigt fint att för en helg få vara del av en familjs firande. Några dagars avbrott från vardagen i Madurai som för varje dag finner mer rutin att följa. På vägen hem tog vi en väg som ledde oss en liten bit upp i Western Ghats. Vi skulle spana efter elefanter men det var mest de bergiga vyerna som blickarna fastnade vid. Elefanterna har säkert för länge sen listat ut människostråken och verkar hålla sig undan. Min önskan att få se en vild elefant kvarstår. Om det kommer ske under de två och en halv månad som nu är kvar av min vistelse i Indien återstår att se.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Smällarna då? Jo det smälldes en del. På morgonen, på kvällen, på natten. Jag gömde mig bakom kameran och hade således ett legitimt skäl att hålla mig och min smällarfobi på lite avstånd. Men jag måste medge, att lite festligt var det ändå.

/Veronica Ahlenbäck

1 kommentar

Filed under Veronica Ahlenbäck

Pastapur Diwali

Precis som Dehradun luktar krutrök och svavel dessa dagar så har Pastpur skjutit av Diwali med liknande pompa. För att uppleva Diwali tog Suresh med mig till sin kompis Krishna och hans fru Padmas affär där paret hade förberätt en respektabel puja för att hedra guden Lakshmi. Som företagare är det viktigt at göra detta för sin verksamhet förklarar Suresh, som en ritual för att skapa  framgång i affärerna nästkommande år. Ritualen inleds med att Krishna  blir renad för att sedan, med hjälp av en hindusik brahmin präst, hedra guden Lakshmi. Ritualen fortsätter med långa mantran på sanskrit och Krishna utför diverse små handlingar för att hedra Lakshmi. Prästen skriver på sanskrit i verksamhetens bokföringsböcker. För god framgång och lycka i det nya verksamhetsåret som inleds i och med detta. Så småningom så är det tid för alla i sällskapet som vill att bli renade samt att hedra Lakshmi. Vi går fram en och en till prästen, får ett band på armen, en bottu i pannan (en röd kumkum prick) och utför små handlingar till Lakshmi. Under hela ritualen skjuter männen och barnen öronbedövande fyrverkerier en meter bakom oss. Det hela avslutas med att man tänder eld på en pump som sedan kastas i backen och går i fyra delar. För lycka och välstånd.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lämna en kommentar

Filed under Sofia Persson

Dehradun Diwali

Varje morgon vaknar jag till larmet från mina grannars morgonritual. Först sköljer mannen näsan i badrummet som ligger vägg i vägg med min huvudända. Sedan kommer doften av nystekta paranthas in genom dörrspringan från köket och när jag tillsist kliver ut i vår gemensamma hall stiger jag ned i de sandelträdoftande dimmorna från parets morgonpooja, deras morgonandakt med levande ljus, snabbt rabblade mantran och ett obönhörligt eldande av rökelse framför husaltarets statyer av Ganesha, Parvathi och Shiva.

Det var därför ingen vanlig dag när de på sin bästa hinglish (hindi och engelska alltså) noggrant och ingående förklarade hur jag skulle tända ljusen—först här, sen här, och sen där inne. Medan de åkt till sin familj i byn för att fira diwali fick jag axla ansvaret att hälsa gudinnan Lakshmi välkommen till huset.

Lakshmi är rikedomens och lyckans gudinna och på diwali måste hon hälsas välkommen med tända ljus så att hemmet hemsöks av lycka och välgång.

Ett uppdrag jag var tvungen att ta mig an med stor andakt och ära förstås.

Så här blev det

Efter slutfört uppdrag knallade jag hem till Manto för diwalifest medan Dehradun lystes upp av smällare och raketer och började dofta svavel och krutrök.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lämna en kommentar

Filed under Gustav Cederlöf