Hejdå fina Kotagiri!

Vanakkam och nandri för den här tiden!

Nu är det snart dags för avfärd från Indien. Tiden här har gått väldigt fort och varit intensivt. Igår kväll hade vi avslutningshäng och födelsedagsfirande för Stina med många av Keystones anställda. Kvällen blev ett perfekt tillfälle att reflektera kring hur mycket vi faktiskt hunnit med under våra dryga fyra månader i södra Indien. Aviva har färdigställt en bok om indiska honungsbin, Felix har lyckats sammanställa en broschyr om Keystone och Stina och Julia är Last Forests nya hemsidemästare. Dessutom har vi fått ta del av Keystones och Last Forests viktiga arbete runtom i Nilgiribergen. Från Indien tar vi inte bara med oss väskor fyllda till bredden med honung och tvålar, utan även en större förståelse för indiska urfolks situation, vidgade perspektiv och många nya vänner.   

IMG_2054Julia på väg ner till stan i Kotagiri

Innan vi åker har vi dock några tips vi skulle vilja dela med oss av till framtida praktikanter i Kotagiri. Många av tipsen fungerar även för dig som har vägarna förbi Kotagiri, Ooty eller Coonoor utan att vara praktikant för Svalorna.

Ställen att äta god mat på

Trots sin lilla storlek har Kotagiri ett flertal restauranger att erbjuda när du inte är sugen på att laga mat hemma. Det finns någonting för alla smaker – sydindiskt, nordindiskt och kontinentalt. Eftersom vi alla är vegetarianer kommer tipsen vara vegetariska. Om ni äter kött borde ni istället prata med Abhishek, som arbetar på Keystone.

Till frukost har vi alla fallit för rätten poori (ett friterat och fluffigt bröd som ofta serveras med en potatisröra). Dock gäller det att vara ute i rätt tid för att få ta del av denna läckerhet, 08:30 brukar vara en bra tid. Ställen som serverar den bästa poorin och bästa frukosten generellt är Bismi och Hotel Kasthuri.

20181217_112151.jpgEn poori från himmelriket

Lunch äter vi oftast på Keystones kontor. Det kan vi rekommendera då de serverar varierad mat till ett väldigt bra pris. Det är självklart även en trevlig stund att spendera med kollegorna på kontoret.

De perfekta middagsställena är många. Vi föredrar Apple Breeze som både har syd och nordindisk mat.  Detsamma gäller Nahar’s Prana som är ett alternativ om ni vill lyxa till det lite. Nahar är hotellrestaurang och har stadens bästa utsikt. Om ni är trötta på den indiska maten kan ni bege er till Tea County. Här serveras både hamburgare och nudlar. Vi rekommenderar även deras kaffe som till skillnad från resten av Kotagiris kaffe dämpar vårt koffeinbehov.

   Måltid på Nahar’s Prana och utsikten från deras uteplats

Saker att göra i Kotagiri

När vi inte är på jobbet har vi hittat våra egna aktiviteter. Tips är att gå tidiga morgonpromenader i soluppgången (men se upp för de vilda djuren) eller yoga med Sashi som är kunnig inom ämnet.

På morgonpromenaden kan en se både solen gå upp och en och annan gaur

På kontoret behöver en dock inte nödvändigtvis jobba. Det finns nämligen ett lekrum där. Du kan spela pingis, fussball eller carrom (som är väldigt svårt men roligt när du väl får in tekniken).

Ställen att besöka i närheten

Kotagiri må vara en mysig stad, men ibland vill en vidga sina vyer. En kort busstur bort ligger städerna Ooty och Coonoor. Ooty är en turistmetropol i Nilgiribergen. Hit kommer folk från när och fjärran för att beskåda den vackra naturen. Två populära attraktioner att besöka är den botaniska trädgården samt Ooty Lake. Om ni ska äta där rekommenderar vi självklart Place to Bee som serverar Slow Food i italiensk anda och grundades av Keystone.

IMG_4511IMG_4518Regionens bästa pizza hittar ni på Place to Bee i Ooty

I Coonoor kan ni besöka Green shop (större än den i Kotagiri) där bland annat Last Forest säljer sina produkter och Sim’s Park (ytterligare en botanisk trädgård). Alldeles bredvid Green Shopen ligger ett mysigt café vid namn Ababa där du kan få Cappuccino i flera olika smaker och chokladiga bakverk. En gång i månaden arrangeras även 8th market i Coonoor som Aviva skrivit om tidigare.

20190210_145207Utsikten över Coonoor (vi önskar att svenska hus hade lika mycket färger)

Väl i bergen får ni inte missa de fina utsiktsplatser som finns. Kodanadu Viewpoint, Dolphin’s Nose och Lamb’s Rock är tre närliggande utsiktsplatser som kommer få dig att tappa hakan.

20181021_104123Kodanadu Viewpoint var helt otroligt!

Till sist vill vi…

Tacka för oss och ge några sista tips på vad framtida praktikanter i Kotagiri inte får glömma att packa ner:

–       En BRA ficklampa (för att inte råka gå in i ett vilt djur i mörkret)

–       Vakuumpåsar (för att motstå mögel)

–       Oömma och varma kläder

–       Plats i resväskan så ni kan köpa med er produkter från Last Forest3bd0e5ca-4312-4203-924e-7a284d93c127 (1)

Faisal, Stina, Bhavya, Aviva, Julia, Selvi och Felix på middag (Foto: Ranjani)

 

Vi har verkligen haft fyra superhärliga månader i Kotagiri. Förhoppningsvis kan våra tips bidra till att framtida Svalepraktikanter får en minst lika fin tillvaro. Se till att njuta medan det varar, för innan ni vet ordet av kommer det vara slut!

Peace out,

Aviva, Julia, Stina & Felix

Personerna bakom Keystone

Från Keystone Foundation i Kotagiri, Tamil Nadu

Hej!

Förra året fyllde Keystone 25 år och jag förundras varje dag över att de tre grundarna med en enkel vision kunde bygga upp denna viktiga organisation. Idén är enkel, på Keystone finns en plats för alla. Personalen består av personer från Nilgiris ursprungsbefolkning, lokala personer från området och folk som kommit från stadsmiljöer för komma bort från deras tidigare stressiga tillvaro. På kontoret finns även de som jobbat i 20 år, blandat med personer som nyss börjat arbeta där. Tillsammans jobbar alla dessa människor mot ett gemensamt mål. Eftersom organisationen är så stor sammanflätas deras arbeten och de tar ofta hjälp av varandra.

IMG_3745.JPG

Utsikt över Kotagiri 

Det är aldrig en lugn stund på campus. Hela tiden kommer studenter, experter inom olika områden, akademiker och många fler på besök. Senast förra veckan var två italienare på besök i Kotagiri för att studera hur Keystones systerorganisationer processar sitt kaffe. Jag upplever mer och mer att vi praktikanter har blivit en naturlig del av tillhörigheten på Keystone. Detta har bidragit till en spännande vardag. Framförallt har det för mig blivit ett utbyte i kunskaper om musik, kultur och politik.

Jag som Liverpool-fan, har hittat likasinnade att diskutera och titta på fotboll med, när Premier League inte spelas för sent på kvällen (även om det ibland blir nagelbitande derbyn då någon får gå hem lite surare. Det gäller att vara högljudd och uttrycksfull i sina målgester.) Med våra grannar från Delhi diskuterar jag ofta skillnaderna mellan norra och södra Indien. Även kontrasterna med att bo i en storstad kontra småstaden Kotagiri i bergen, är ett ämne som kommer upp då och då.

messi

Många tycker om fotboll på Keystone 

Det blir heller aldrig en tråkig stund när jag får chansen att åka runt med en Keystoneräven Miller till olika Green shops. Han har arbetat på organisationen i 20 år. Millers passion är att dansa och för den som vill ha en lyckad fest går det att boka honom på framtida fester och bröllop eftersom hans dans ”Brings the party”.

miller

Miller (dansaren) och Madhu under en fotografering för Last Forest. 

Det har även varit intressant att på nära håll få se hur kollegorna arbetar när vi är ute i fält. Invånarna i byarna har ett stort förtroende för Keystone och dess medarbetare. De starka relationerna dem emellan betyder mycket för kontakten.

fält

Selvi från Keystone pratar med amerikanska studenter och boende i byn Bangalapadigai

Kollegorna kan vara ärliga i sin kommunikation, skratta åt oss när vi försöker prata tamil och när vi försöker äta ris med händerna. Men grunden i Keystone är respektfull. Därför finns det plats för olika religioner, bakgrunder, kulturer – och olika sätt att äta ris. Till helgen planerar Aviva och Felix en schlagerkväll, det återstår att se om vi introducerar några av våra kollegor till denna svenska tradition… Oavsett vad utfallet blir är jag glad över att det kommer nya praktikanter som ska få chansen att lära känna alla dessa människor. Samt att de ska få uppleva Keystone, precis som vi har fått göra.

På återseende!

Stina 

När julen närmar sig

Från Keystone Foundation i Kotagiri, Tamil Nadu 

Snart åker vi på julledighet och därför bestämde vi oss för att baka lussebullar. På grund av att vi haft sol och 15-18 grader här nästan varje dag har vi inte fått mycket julkänsla. Den gröna naturen är långt ifrån den snö man är van vid i Sverige. Därför tänkte vi att doften av saffran skulle få oss att känna lite julstämning.

Vi berättade för vår handledare att vi funderade på att baka lussebullar. Han tyckte att det var en jättebra idé och föreslog att vi skulle baka på restaurangen vid namn Place to Bee. Place to Bee är en restaurang som startades på initiativ av Keystone för att bland annat främja Slow Food. Slow Food är ett koncept som kommer från Italien som lägger vikt vid att bevara lokala råvaror. Vår handledare föreslog att vi skulle sälja dem till gästerna och även bjuda kontoret. Lite nervösa över att de skulle bli torra tackade vi ändå ja till utmaningen.

IMG_4431

På lördagen åt vi en god frukost hemma hos en kollega och sedan tog vi bussen till Ooty där Place to Bee ligger. Vår handledare hade förberett alla ingredienser som vi skickat till honom dagen innan. Då saffran blev dyrt nu när vårt julbak för fyra personer plötsligt förvandlades till ett helt kontor och en restaurang valde vi istället att baka kanelbullar.

Personalen på restaurangen var jättetrevliga och hjälpsamma, de la fram alla ingredienser och måttade upp allt i skålar åt oss. Vi började med att äta en god lunch på restaurangen som ligger en trappa upp över köket. Eftersom att köket är stängt mellan 15-18.30 passade vi på att låna det för bakning mellan dessa tider. Det var skönt att baka på stora ytor i ett kök som hade allt man kan tänka sig. Några timmar senare var ca 100 bullarna klara. Vi lämnade nästa hälften i köket för försäljning och tog med oss resterande kanelbullar tillbaka till Kotagiri. Vi visste inte om kanelbullarna var tillräckligt goda för att säljas men dagen efter fick dessa bilder nedan skickade till oss av vår handledare.


På kontoret bjöd vi alla och trots att vi själva tyckte att de var lite torra så uppskattas de av personalen och tog slut snabbt. Med tanke på Slow Food och formen på våra kanelbullar så blev vi retade för att de såg ut som sniglar. Slow Food loggan är nämligen formad som en snigel. Trots att det inte blev lussebullar fick vi lite julkänsla av storbak och kaneldoft.

IMG_3620

Vi önskar en god jul och ett gott nytt år från Keystone!

Julia & Stina

En vecka av partnerskap och solidaritet

Från Keystone Foundation i Kotagiri, Tamil Nadu

Just nu sitter jag i ett molnigt Kotagiri och känner mig trött men hoppfull. Denna vecka har varit intensiv då jag har varit i Chennai. Detta på grund av att Svalornas partnerorganisationer från både Indien och Bangladesh samlats i Mamallapuram vid Chennais kust för att ha partnermöte tillsammans.

På mötet fick vi från Keystone efter en månads tid träffa praktikanterna som är utplacerade på de andra organisationerna igen. Tid har blivit ett konstigt koncept här eftersom det känns som om vi träffades igår – samtidigt som det hänt så mycket att vi skulle kunna ha varit i Indien i flera månader. Det var spännande att höra hur olika upplevelser vi faktiskt har. Våra organisationer fungerar ju på vitt skilda sätt och arbetar med så helt olika typer av frågor.

IMG_4766 3.jpg

Dessa vitt skilda organisationer och kontexter innebar fullproppade dagar med intensivt utbyte av erfarenheter. För även om organisationerna står inför olika utmaningar i sitt arbete så finns det många likheter. Detta gäller även Bangladesh och Indien. Båda länderna har exempelvis val inom en snar framtid och mycket står på spel. Att saker står på spel har vi även märkt nu i Chennai, eftersom cyklonen Gaja som kom strax före oss, har lett till stor förstörelse i närområdet. Och det är fler på ingång. Extremare väder och klimat påverkar skördarna som i sin tur påverkar både matsäkerhet och landrättigheter för befolkningen i både Indien och Bangladesh.

46520225_682980765421677_4191598681704628224_n 3.jpg

Även våld (i synnerhet mot kvinnor) är ett problem som förekommer i båda länderna och som många organisationer upplever har eskalerat. Den första dagen när dessa problem diskuterades hörde jag en av deltagarna med sorgsenhet i rösten säga: ”Gud vad många problem vi har”. Jag kunde bara nicka och hålla med.

Det jag däremot har upplevt ju mer veckan har gått är att solidariteten i rummet bara har växt sig starkare. För även om vi tillsammans lever i tider då det känns som om saker går åt fel håll, så finns det organisationer som exempelvis Evidence. När jag hörde praktikanten Miriam och hennes handledare Andal prata om Evicence en middag blev jag inspirerad av att höra om den ständiga aktivismen och glöden för daliters och ursprungsbefolkningars rättigheter och likabehandling. Eller när praktikanten Ellen berättade om hur hon får åka från fältbesök till fältbesök och ser vilket viktigt arbete DDS gör för milletsbönder.

När Women’s Collective i torsdags alla bar svart, och jag fick veta att de gjort detta sedan 1995 för att uppmärksamma och protestera våld mot kvinnor, fick jag gåshud. Att med så enkla men kraftfulla medel manifestera sitt systerskap visar vad de här organisationerna kan göra. Det är lätt att vara rädd i tider som dessa, men efter min späckade vecka i Chennai väljer jag hopp och känner ny kraft och aktivism. Detta tack vare alla partnerorganisationer.

46513167_185295059087123_7658805237213298688_n 3.jpg

 

Första veckan på Keystone

Vanakkã från Kotagiri!

Vi (Julia, Felix, Aviva och Stina) är nu på plats i den vackra naturen hos partnerorganisationen Keystone Foundation. Det blev en lång bussresa från Bangalore uppför branta serpentinvägar där vi såg både elefanter och vildsvin. Vi hade nog underskattat hur högt upp i bergen Kotagiri faktiskt ligger. När vi började få lock för öronen och var i jämnhöjd med molnen blev vi minst sagt förvånade.

IMG_3803.red
Utsikt över delar av Kotagiri

Vi är glada över att äntligen vara här, på en organisation som arbetar med ekoutveckling. Keystone arbetar inom flera områden vilka kräver en variation av metoder och arbetssätt. De arbetar bland annat med biodling, jordbruk samt vatten och sanitet, där ursprungsbefolkningars rättigheter står i centrum. Det vi har märkt hittills är att det holistiska eko-perspektivet genomsyrar hela verksamheten. Trots att organisationen är stor, med ett hundratal anställda, upplever vi att de har en väldigt platt organisationsstruktur. Vid tepauserna känns alla som en stor familj!

IMG_9897.red.jpg
Delar av Keystones campusområde

I onsdags blev vi tilldelade våra första arbetsuppgifter. Några av oss kommer att arbeta med kommunikations- och informationsarbete för både Keystone som helhet och för Last Forest. Last Forest är en underorganisation som fokuserar på att skapa en marknad för de varor som ursprungsbefolkningen traditionellt producerar, så som honung och kryddor. De har även upprättat ett flertal så kallade Green Shops samt en Slow Food-restaurang. Vad dessa två har gemensamt är att de använder och säljer ekologiska, närproducerade och hållbara varor.

En av oss kommer även att assistera i utvecklandet av en bok om asiatiska honungsbin och hur dess honung kan utvinnas på ett hållbart sätt med hjälp av traditionell kunskap. Det finns i nuläget inte så mycket information om just de asiatiska honungsbiraserna, vars honung och vax har andra egenskaper jämfört med de mycket mer utforskade europeiska raserna. De har även ett annorlunda beteende, vilket har betydelse för hur deras honung kan jagas. Boken kommer att utvecklas tillsammans med en riktig Keystoneveteran med stor kunskap i ämnet.

IMG_9900.red.jpg
Här är vi!

Just nu bor vi på campusområdet i väntan på att det hus vi ska bo i ska bli färdigrenoverat. Vi kommer bli grannar med många av våra kollegor från Keystone, vilket ska bli mysigt! Vi har redan planerat både gemensam matlagning och filmkvällar.

IMG_3787.red.jpg
Från vänster: Stina, Selvi (vår granne) och Felix på promenad

I torsdags var kontoret stängt på grund av en helgdag som kallas Maha Navami. Därför passade vi på att gå en långpromenad med en av våra grannar. Under promenaden häpnades vi över Kotagiris fina landskap med dess vilda flora och fauna. Efter en vecka av mycket sittande och resande var det härligt att äntligen få röra på sig. Förhoppningsvis kan vi göra denna promenad till en morgonrutin.

Vi hörs snart igen!