Julia Lindahl – indienbloggen.org

Aviva Blomquist, Felix Berger, Julia Lindahl, Praktikanter 2018-2019, Stina Wennö

Hejdå fina Kotagiri!

28 februari, 201928 februari, 2019av svalornafelixLämna en kommentar

Vanakkam och nandri för den här tiden!

Nu är det snart dags för avfärd från Indien. Tiden här har gått väldigt fort och varit intensivt. Igår kväll hade vi avslutningshäng och födelsedagsfirande för Stina med många av Keystones anställda. Kvällen blev ett perfekt tillfälle att reflektera kring hur mycket vi faktiskt hunnit med under våra dryga fyra månader i södra Indien. Aviva har färdigställt en bok om indiska honungsbin, Felix har lyckats sammanställa en broschyr om Keystone och Stina och Julia är Last Forests nya hemsidemästare. Dessutom har vi fått ta del av Keystones och Last Forests viktiga arbete runtom i Nilgiribergen. Från Indien tar vi inte bara med oss väskor fyllda till bredden med honung och tvålar, utan även en större förståelse för indiska urfolks situation, vidgade perspektiv och många nya vänner.

Julia på väg ner till stan i Kotagiri

Innan vi åker har vi dock några tips vi skulle vilja dela med oss av till framtida praktikanter i Kotagiri. Många av tipsen fungerar även för dig som har vägarna förbi Kotagiri, Ooty eller Coonoor utan att vara praktikant för Svalorna.

Ställen att äta god mat på

Trots sin lilla storlek har Kotagiri ett flertal restauranger att erbjuda när du inte är sugen på att laga mat hemma. Det finns någonting för alla smaker – sydindiskt, nordindiskt och kontinentalt. Eftersom vi alla är vegetarianer kommer tipsen vara vegetariska. Om ni äter kött borde ni istället prata med Abhishek, som arbetar på Keystone.

Till frukost har vi alla fallit för rätten poori (ett friterat och fluffigt bröd som ofta serveras med en potatisröra). Dock gäller det att vara ute i rätt tid för att få ta del av denna läckerhet, 08:30 brukar vara en bra tid. Ställen som serverar den bästa poorin och bästa frukosten generellt är Bismi och Hotel Kasthuri.

En poori från himmelriket

Lunch äter vi oftast på Keystones kontor. Det kan vi rekommendera då de serverar varierad mat till ett väldigt bra pris. Det är självklart även en trevlig stund att spendera med kollegorna på kontoret.

De perfekta middagsställena är många. Vi föredrar Apple Breeze som både har syd och nordindisk mat. Detsamma gäller Nahar’s Prana som är ett alternativ om ni vill lyxa till det lite. Nahar är hotellrestaurang och har stadens bästa utsikt. Om ni är trötta på den indiska maten kan ni bege er till Tea County. Här serveras både hamburgare och nudlar. Vi rekommenderar även deras kaffe som till skillnad från resten av Kotagiris kaffe dämpar vårt koffeinbehov.

Måltid på Nahar’s Prana och utsikten från deras uteplats

Saker att göra i Kotagiri

När vi inte är på jobbet har vi hittat våra egna aktiviteter. Tips är att gå tidiga morgonpromenader i soluppgången (men se upp för de vilda djuren) eller yoga med Sashi som är kunnig inom ämnet.

På morgonpromenaden kan en se både solen gå upp och en och annan gaur

På kontoret behöver en dock inte nödvändigtvis jobba. Det finns nämligen ett lekrum där. Du kan spela pingis, fussball eller carrom (som är väldigt svårt men roligt när du väl får in tekniken).

Ställen att besöka i närheten

Kotagiri må vara en mysig stad, men ibland vill en vidga sina vyer. En kort busstur bort ligger städerna Ooty och Coonoor. Ooty är en turistmetropol i Nilgiribergen. Hit kommer folk från när och fjärran för att beskåda den vackra naturen. Två populära attraktioner att besöka är den botaniska trädgården samt Ooty Lake. Om ni ska äta där rekommenderar vi självklart Place to Bee som serverar Slow Food i italiensk anda och grundades av Keystone.

Regionens bästa pizza hittar ni på Place to Bee i Ooty

I Coonoor kan ni besöka Green shop (större än den i Kotagiri) där bland annat Last Forest säljer sina produkter och Sim’s Park (ytterligare en botanisk trädgård). Alldeles bredvid Green Shopen ligger ett mysigt café vid namn Ababa där du kan få Cappuccino i flera olika smaker och chokladiga bakverk. En gång i månaden arrangeras även 8th market i Coonoor som Aviva skrivit om tidigare.

20190210_145207 Utsikten över Coonoor (vi önskar att svenska hus hade lika mycket färger)

Väl i bergen får ni inte missa de fina utsiktsplatser som finns. Kodanadu Viewpoint, Dolphin’s Nose och Lamb’s Rock är tre närliggande utsiktsplatser som kommer få dig att tappa hakan.

20181021_104123 Kodanadu Viewpoint var helt otroligt!

Till sist vill vi…

Tacka för oss och ge några sista tips på vad framtida praktikanter i Kotagiri inte får glömma att packa ner:

– En BRA ficklampa (för att inte råka gå in i ett vilt djur i mörkret)

– Vakuumpåsar (för att motstå mögel)

– Oömma och varma kläder

– Plats i resväskan så ni kan köpa med er produkter från Last Forest 3bd0e5ca-4312-4203-924e-7a284d93c127 (1)

Faisal, Stina, Bhavya, Aviva, Julia, Selvi och Felix på middag (Foto: Ranjani)

Vi har verkligen haft fyra superhärliga månader i Kotagiri. Förhoppningsvis kan våra tips bidra till att framtida Svalepraktikanter får en minst lika fin tillvaro. Se till att njuta medan det varar, för innan ni vet ordet av kommer det vara slut!

Peace out,

Aviva, Julia, Stina & Felix

Julia Lindahl, Keystone, Stina Wennö

När julen närmar sig

20 december, 20189 februari, 2019av svalornajuliaLämna en kommentar

Från Keystone Foundation i Kotagiri, Tamil Nadu

Snart åker vi på julledighet och därför bestämde vi oss för att baka lussebullar. På grund av att vi haft sol och 15-18 grader här nästan varje dag har vi inte fått mycket julkänsla. Den gröna naturen är långt ifrån den snö man är van vid i Sverige. Därför tänkte vi att doften av saffran skulle få oss att känna lite julstämning.

Vi berättade för vår handledare att vi funderade på att baka lussebullar. Han tyckte att det var en jättebra idé och föreslog att vi skulle baka på restaurangen vid namn Place to Bee. Place to Bee är en restaurang som startades på initiativ av Keystone för att bland annat främja Slow Food. Slow Food är ett koncept som kommer från Italien som lägger vikt vid att bevara lokala råvaror. Vår handledare föreslog att vi skulle sälja dem till gästerna och även bjuda kontoret. Lite nervösa över att de skulle bli torra tackade vi ändå ja till utmaningen.

På lördagen åt vi en god frukost hemma hos en kollega och sedan tog vi bussen till Ooty där Place to Bee ligger. Vår handledare hade förberett alla ingredienser som vi skickat till honom dagen innan. Då saffran blev dyrt nu när vårt julbak för fyra personer plötsligt förvandlades till ett helt kontor och en restaurang valde vi istället att baka kanelbullar.

Personalen på restaurangen var jättetrevliga och hjälpsamma, de la fram alla ingredienser och måttade upp allt i skålar åt oss. Vi började med att äta en god lunch på restaurangen som ligger en trappa upp över köket. Eftersom att köket är stängt mellan 15-18.30 passade vi på att låna det för bakning mellan dessa tider. Det var skönt att baka på stora ytor i ett kök som hade allt man kan tänka sig. Några timmar senare var ca 100 bullarna klara. Vi lämnade nästa hälften i köket för försäljning och tog med oss resterande kanelbullar tillbaka till Kotagiri. Vi visste inte om kanelbullarna var tillräckligt goda för att säljas men dagen efter fick dessa bilder nedan skickade till oss av vår handledare.

48390635_511763225899659_5054115375591981056_n

På kontoret bjöd vi alla och trots att vi själva tyckte att de var lite torra så uppskattas de av personalen och tog slut snabbt. Med tanke på Slow Food och formen på våra kanelbullar så blev vi retade för att de såg ut som sniglar. Slow Food loggan är nämligen formad som en snigel. Trots att det inte blev lussebullar fick vi lite julkänsla av storbak och kaneldoft.

Vi önskar en god jul och ett gott nytt år från Keystone!

Julia & Stina

Julia Lindahl, Keystone, Uncategorized

Att färdas i Indien

30 november, 201830 november, 2018av svalornajuliaLämna en kommentar

Från Keystone Foundation i Kotagiri, Tamil Nadu

Äventyret här i Indien började på en så kallad semi-sleeper från Bangalore till Kotagiri för ca sju veckor sedan. En semi-sleeper är en buss där man kan fälla ner sätet nästa helt för att kunna sova bättre. Eftersom att vi då endast varit i Indien i några dagar var vi rädda för att bli magsjuka på en 8 timmars bussresa och valde därför att leva på naan (indiskt bröd), kakor och lite vatten. Servitören tyckte vi var väldigt roliga när vi endast beställde fyra naan på restaurangen.

Att ta sig runt i Indien är förvånansvärt bekvämt även om det är lite svårt att hitta rätt buss ibland. Det är inte ofta det finns säkerhetsbälten heller vilket kan kännas läskigt. Eftersom att vi bor i bergen är vägarna sällan raka och i nästan varje sväng tutar chauffören för att göra sig hörd för en eventuellt mötande bil. Med ett konstant tutande i trafiken har ljudet förlorat sin effekt och jag reagerar knappt längre.

I samband med Svalornas möte i Chennai förra veckan fick vi för andra gången åka buss genom Indien. Denna gång blev det inte en semi-sleeper utan en ‘riktig’ sleeper, alltså en nattbus. Bussen har fem våningsängar på vardera sida. Under resan delades det ut vatten, chips och kakor. Man kunde även titta på tv i sin ‘hytt’ om man ville. Resan dit var bekväm och vi sov nästan hela sträckan. Däremot på hemresan var bussen rejält försenad. Anledningen? Bussen gick sönder mitt på motorvägen och vi stod stilla mellan kl 12-03 på natten. Under tiden de reparerade bussen var AC:n avstängd och bussen förvandlades till en bastu. Vi var i alla fall inte ensamma på motorvägen utan flera myggor gjorde oss sällskap, de flög in genom takfönstret som var öppet för att vi skulle få luft in i bussen. Inte blev det bättre heller av att det var något fel med högtalarsystemet i flera timmar och det dånande ut indisk musik på högsta volym. I efterhand kan man inte annat än att skratta åt de timmarna man låg där och svettades mitt i natten till hög indisk musik.

Ett annat färdmedel man vant sig vid nu är auto rickshaw. Auto brukar vi ta när vi handlar mat inför veckan eller om vi är för trötta för att gå i backarna här uppe i bergen. Vi har nu fått tag på en auto rickshaw chaufför som pratar någorlunda bra engelska. Han förklarade att vi kan ringa honom och säga ”Sweden” när vi behöver skjuts så kommer han och hämtar oss vid vårt hus.

Fyra personer i en auto rickshaw gjord för tre.

Nu återstår det att prova på tåg och de allmänna bussarna. Vi tänkte också boka en resa med Toy train som går mellan Mettupalayam och Ooty. UNESCO har bland annat lagt till tåget som en World Heritage Site – det ser jag fram emot att åka.

På återseende!

Aviva Blomquist, Felix Berger, Julia Lindahl, Keystone, Praktikanter 2018-2019, Stina Wennö

Första veckan på Keystone

20 oktober, 2018av avivablomquistLämna en kommentar

Vanakkã från Kotagiri!

Vi (Julia, Felix, Aviva och Stina) är nu på plats i den vackra naturen hos partnerorganisationen Keystone Foundation. Det blev en lång bussresa från Bangalore uppför branta serpentinvägar där vi såg både elefanter och vildsvin. Vi hade nog underskattat hur högt upp i bergen Kotagiri faktiskt ligger. När vi började få lock för öronen och var i jämnhöjd med molnen blev vi minst sagt förvånade.

IMG_3803.red — *Utsikt över delar av Kotagiri*

Vi är glada över att äntligen vara här, på en organisation som arbetar med ekoutveckling. Keystone arbetar inom flera områden vilka kräver en variation av metoder och arbetssätt. De arbetar bland annat med biodling, jordbruk samt vatten och sanitet, där ursprungsbefolkningars rättigheter står i centrum. Det vi har märkt hittills är att det holistiska eko-perspektivet genomsyrar hela verksamheten. Trots att organisationen är stor, med ett hundratal anställda, upplever vi att de har en väldigt platt organisationsstruktur. Vid tepauserna känns alla som en stor familj!

IMG_9897.red.jpg — *Delar av Keystones campusområde*

I onsdags blev vi tilldelade våra första arbetsuppgifter. Några av oss kommer att arbeta med kommunikations- och informationsarbete för både Keystone som helhet och för Last Forest. Last Forest är en underorganisation som fokuserar på att skapa en marknad för de varor som ursprungsbefolkningen traditionellt producerar, så som honung och kryddor. De har även upprättat ett flertal så kallade Green Shops samt en Slow Food-restaurang. Vad dessa två har gemensamt är att de använder och säljer ekologiska, närproducerade och hållbara varor.

En av oss kommer även att assistera i utvecklandet av en bok om asiatiska honungsbin och hur dess honung kan utvinnas på ett hållbart sätt med hjälp av traditionell kunskap. Det finns i nuläget inte så mycket information om just de asiatiska honungsbiraserna, vars honung och vax har andra egenskaper jämfört med de mycket mer utforskade europeiska raserna. De har även ett annorlunda beteende, vilket har betydelse för hur deras honung kan jagas. Boken kommer att utvecklas tillsammans med en riktig Keystoneveteran med stor kunskap i ämnet.

Just nu bor vi på campusområdet i väntan på att det hus vi ska bo i ska bli färdigrenoverat. Vi kommer bli grannar med många av våra kollegor från Keystone, vilket ska bli mysigt! Vi har redan planerat både gemensam matlagning och filmkvällar.

IMG_3787.red.jpg — *Från vänster: Stina, Selvi (vår granne) och Felix på promenad*

I torsdags var kontoret stängt på grund av en helgdag som kallas Maha Navami. Därför passade vi på att gå en långpromenad med en av våra grannar. Under promenaden häpnades vi över Kotagiris fina landskap med dess vilda flora och fauna. Efter en vecka av mycket sittande och resande var det härligt att äntligen få röra på sig. Förhoppningsvis kan vi göra denna promenad till en morgonrutin.

Vi hörs snart igen!