Författararkiv: svenssonjenny

Boktips!

Böcker. Böcker. Böcker. Det har varit min kvällsunderhållning under mina 4,5 månader i Indien. Jag tappade räkningen på antalet böcker jag läst någon gång i december och då var jag uppe i elva stycken. Jag har en kollega som har mängder med böcker (som jag lånat tre av dessa böcker av). När vi har varit hos henne på middag så sätter jag mig framför bokhögarna på golvet och diskuterar vilken bok jag ska sätta tänderna i härnäst. Jag bläddrar, läser baksidor och ber om rekommendationer. Och min kollegas rekommendationer har träffat rätt varje gång. Så jag kan helt enkelt inte annat än att tipsa vidare om att ni ska läsa dessa fantastiska sidor i de här fyra böckerna av två kvinnliga indiska författare (och en Kanadensisk).

Mitt första boktips är skriven av Kamala Das (Kamala Surayya är hennes namn men hennes texter är skrivna under Das) och är hennes självbiografi – My Story. Kamala Das skrev poesi, noveller, kolumner för tidningar och är även känd för att skriva öppet om kärlek och kvinnlig sexualitet. I My story berättar hon om sitt liv och behandlar områden såsom relationer, kärlek, politik och religion.kamalax2Utöver hennes biografi så har jag även läst en biografi skriven om henne – The Love Queen of Malabar. Denna gång är hennes kanadensiska vän Merrily Weisbord som har fattat pennan och skirvit en fin bok om Kamala Das. Jag rekommenderar att läsa båda böckerna (Jag startade med The Love Queen of Malabar) eftersom den sistnämnda är mer öppen där Kamala Das har delat med sig av mer personliga upplevelser. Den är skriven under många år och en får följa hur Merrilys och Kamalas vänskap utvecklas och hur hon mådde under sin sista tid i livet (Hon dog 2009).

Två andra böcker jag läst är The God of Small Things och Listening to Grasshoppers. Båda böckerna är skrivna av Arundhati Roy och The God of Small Things är hennes första bok, som hon även vann Man Booker Pirze for Fiction med 1997. Om jag ska fatta mig kort om vad The God of Small things handlar om så hade jag beskrivit den genom följande fyra ord: släktbråk, politik, kastsystem och kärlek. Den utspelar sig i Södra Indien och en får följa tvillingarna Estha och Rachel.

Arundhati Roys böcker präglas av politiskt aktivism och mänskliga rättigheter. Listening to Grasshoppers: Field Notes on Democracy är en samling essäer om bland annat Hindu nationalism, ekonomiska reformer och attacken mot det Indiska Parlamentet 2001. Mitt favoritkapitel i boken är Animal Farm II – In Which George Bush Says What He Really Means.

Det var lite boktips från mig mina sista dagar på min praktik i Indien. Mitt sista ord på denna blogg och i detta blogginlägg blir endast detta:
LÄS!

Text: Jenny Svensson

2 kommentarer

Under Uncategorized

Att åka med på fältbesök

Ja, hur är det nu att vara med ute på fält med våra kollegor på Keystone? Vi har varit med på några olika fältbesök, som alla sett olika ut. Keystone arbetar inom många olika områden, och det innebär även att det finns många olika typer av fältbesök att ta del av. Vi har bland annat varit med på fältbesök kopplat till Forest Rights Act, Mensinformation och hälsa.

Men generellt när vi är med ute i fält så är det bra att alltid vara förberedd på vad som ska ske, vem du ska intervjua, fundera över om det behövs någon som översätter, vilka frågor du ska ställa och be någon av ens kollegor styra upp något (om en vill intervjua om något speciellt). Samtidigt som det är bra att vara förberedd så känns det ofta som att det är snabba svängar, en vet inte vem en får träffa och många gånger gäller det att bara slänga sig in i saker. Det är väl en del av charmen också, att inte veta hur dagen kommer bli. Vi har exempelvis varit med om att en te-paus ändrades till att vi helt plötsligt var på väg in i skogen till en by där vi skulle göra intervjuer. Som tur var hade jag både med kameran och block med mina intervjufrågor till te-pausen..

Keystone har även Resource Centres och flera produktionscenter runt om på olika platser. På produktionscentren har vi fått se hur produktionen av olika produkter går till. Dessa produkter tillverkas av Aadhimalai (som är Keystones producentföretag) och säljs sedan i Keystones (Last forest) butiker.

De fältbesöken vi har varit på har alla varit väldigt givande. Det är häftigt att se hur Keystone jobbar och att kunna ta del av det är fantastiskt. En samlar på sig nya intryck och erfarenheter hela tiden. Vi har även väldigt engagerade kollegor som är måna om att vi ska få ut så mycket som möjligt av våra vistelser ute i fält, vilket jag verkligen har fått.

Text och foto: Jenny Svensson

1 kommentar

Under Uncategorized

En dag på Keystone

För er som är nyfikna på vad vi gör en ”vanlig” dag på Keystone och hur vårt liv i Kotagiri ser ut så kommer jag nu berätta det för er.

Vi startar morgonen med yoga, vi är ju trots allt i Indien (!!!). Heidi har dragit in mig i yoga och spiritualitet vilket jag verkligen uppskattar då jag ofta tröttnar på olika träningsformer. Att starta med yoga på morgonen är klyshigt nog det bästa att starta dagen för både kropp och själv. Efter yogan kokar jag gröt till mina roomies som jag avnjuter med frukt, jordnötter och en stor mängd kanel. Självklart som den kaffemänniska jag är så blir det en kopp indiskt filterkaffe eller två till gröten.

Nog med klyshor gällande vår morgonrutin. Efter frukost är vi redo att traska 15-20 minuter från vårt hem till Keystones Campusområde där vi sitter och arbetar. För tillfället är vår arbetsplats i biblioteket, ett litet sådant. Vi får ofta besök utanför fönstret av apor som är nyfikna på att se vad svalornapraktikanterna på Keystone egentligen sysslar med.

 

Här sitter vi och jobbar den största delen av dagen om det inte är en dag då vi åker ut på fältbesök, har möte med vår supervisor eller har foto, filmning och intervjuer på schemat. För tillfället jobbar med att göra en HELT NY hemsida, allt från layout till text, bild och videos. Mycket jobb och ansvar tänker ni säkert, och ni har helt rätt!

Oj, jag glömde! Klockan 11 och 16 har vi te-paus som inkluderar te, kaffe och snacks. Snackset här är i varierande form och är ofta något friterat, kakor eller nötter.

Om jag ska fortsätta på matsnacket så serveras lunchen i kantinen klockan 13 (om en inte har med egen lunch dvs, som jag själv är lite för lat för). Här äter vi ibland på indiskt vis med händerna, men oftast med sked som alltid finns tillgängligt.

När arbetsdagen är över vid 17 traskar vi hemåt eller in till ”staden” för att handla mat. Jag avslutar ofta dagen med en bok och te.

Så kan en dag i Kotagiri se ut. Jag hoppas att jag stillat er nyfikenhet en liten smula!

Text: Jenny Svensson

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

World Toilet Day – ”Where does our poo go?”

Vi har varit i Coimbatore, som ligger 2,5 timmar från Kotagiri, och dokumenterat Keystones aktiviteter kring World Toilet Day. World Toilet Day initierades av FN eftersom det fanns ett behov att uppmärksamma och hantera sanitationskriser globalt. För miljarder människor runt om i världen är sanitationssystem ineffektiva eller rent ut sagt icke-befintliga, och avföringen hamnar rätt ut i naturen som i sin tur sprider sjukdomar och påverkar människors hälsa. Det är även något som Keystone jobbar med i projektet TNUSSP – Tamil Nadu Urban Sanitation Programme, tillsammans med organisationerna Gramalaya och CDD Society. TNUSSP, som  leds av det indiska institutet för mänskliga bosättningar (IIHS), har fått i uppdrag att genomföra programmet via Technical Support Units (TSU) på stat- och stadsnivå.

Enligt statistik från FN har 60 % av världens befolkning – 4,5 miljoner människor – ingen toalett hemma eller har en som inte hanterar avfallsprodukter på ett säkert sätt. Globalt strömmar 80% av avloppsvattnet från samhället tillbaka till ekosystemet utan att ha behandlas eller återanvänts.

REDDSC_0470

Några i publiken tog initiativet och hämtade trummor. På bilden ser ni även Miller Ashok från Keystone utklädd till Kakka-man

Årets tema var Wastewater med huvudfrågan ”Where does our poo go?”. Keystone anordnade, tillsammans med andra organisationer, bland annat filmvisningar på en storbildsskärm som satt på en bil och åkte runt till olika platser i staden för att informera samt upplysa lokalbefolkningen om problemet. Samtidigt som filmen visades dansade två från Keystones personal runt i utklädnader och var ”Kakka-men”. Kakka betyder bajs på Tamil, som är det lokala språket här i staten Tamil Nadu. Det var andra året som Keystone tog detta initiativ att sprida budskap om sanitationsfrågor under World Toilet Day.

REDDSC_0583

Det dansades med World Toilet Day-kepsar på huvudet

Dagen slutade med dans, trummor och skitiga fötter. När vi satte oss i bilen hem efter ett lyckat evenemang fylldes baksätet av skratt och småprat. I takt med att vi långsamt började leta oss upp mot bergen på slingriga vägar somnade vi av utmattning och med utökad kunskap om bajshantering.

Text: Jenny Svensson

 

1 kommentar

Under Uncategorized

”I am a friend of the gaur”

Innan vi åkte till Kotagiri och Keystone fick vi restriktioner om att akta oss för Gaurer (Indisk Bison). Jag som älskar både djur och natur tyckte att det lät spännande, även om det samtidigt innebar att vi inte ska vistas utomhus på campus när det mörknat.

ImageNär vi anlände till Keystones Campus, där vi bodde de första dagarna, hade vi en liten förhoppning om att se en gaur. Till vår förvåning så inträffade det redan första kvällen. Gauren var mycket större än vad vi föreställt oss, och synen av den i mörkret fick våra svenska hjärtan att dunka av både spänning och rädsla. Vi berättade om händelsen för några kollegor dagen efter och de sa det är gaurer på campusområdet nästan varje dag.

gUFör mig handlar rädslan om respekt för vilda djur. Även om det såklart är spännande så har vi ingen aning om hur djuret kommer reagera i olika situationer. På Keystone har de gjort en serietidning, Living with the gaur, som handlar om hur människor och djur ska kunna leva på samma plats, och hur en som människa ska bete sig i gaurens närvaro. Gauren är i sig inte farlig, men kan ibland bli aggressiv och attackera om den jagas iväg. Ett annat initiativ från Keystone är att de skapat en App som följd av att gauren börjat vistas bland hus, teplantage och på vägar. Appen lokaliserar vilka områden gauren rör sig i och vilka beteendemönster djuret har, allt för att undvika att konflikter uppstår mellan människor och djur. Fint initiativ tycker jag!

gauris

Det här var min första mäktiga djurupplevelse här i Indien, och jag ser fram emot att se fler vilda djur här uppe i bergen!

Text: Jenny Svensson

Lämna en kommentar

Under Jenny Svensson, Keystone, Uncategorized