Författararkiv: michaelanummenpaa

Hälsningar från Norden!

Jeans, rena gator, tystnad och lite snö det är så vardagen ser ut för mig just nu. Inte precis den vardagen jag levt i under de senaste fyra månaderna i Indien. Nej, jag är tillbaka i kalla, vintriga Norden. Beslutet att åka tillbaka tidigare var inte lätt men i slutändan det bästa. Hälsan är alltid i främsta rum, eller hur?! Precis som min kollega Emilia har jag drabbats av denguefeber, en av de jobbigaste sjukdomarna jag drabbats av. Det känns helt absurt att både Emilia och jag hade oturen att drabbas av denguefeber. Att återvända hem har varit lite konstigt. Att äta med gaffel och kniv igen, att det finns toapapper på toaletten, att man kan dricka kranvatten samt att det är tyst och nästan folktomt på gatorna känns konstigt. Men visst, det har varit trevligt att träffa nära och kära.

Även om praktiken kanske inte blev precis som jag hade tänkt mig är jag mycket tacksam för de senaste fyra månaderna. Att få bo i Tamilnadu, en delstat jag aldrig besök innan och lära mig mycket om kulturen där har varit fantastiskt. Att även få lära känna nya fantastiska människor, lära mig mera om Evidences arbete och fått nya kunskaper i hur man skall göra utvärderingar och projekt planer har varit toppen. Jag är tacksam för precis allting, धन्यवाद (dhanyawad dvs. tack på hindi)! Förhoppningsvis ses vi snart igen, Indien!

/Michaela

1 kommentar

Under Uncategorized

Tillbaka i Madurai

Då är jag tillbaka i Madurai, efter fyra dagar i Kotagiri där Svalornas andra regionala partner möte arrangerades. Rätt så skönt att vara tillbaka i Madurai, var det inte är lika kallt som i Kotagiri. Temat för mötet var Engendering Mobilisation and Sustainable Social Change och dessa fyra intensiva dagar var fullspäckade med diskussioner om t.ex. gender relaterade frågor och hur valen som ordnats detta år i Indien, Bangladesh och Sverige eventuellt kommer att få för konsekvenser på biståndsarbetet. Ytterligare fick Svalornas partner organisationer i både Indien och Bangladesh också delta i olika grupparbeten om hur organisationerna själva kan förbättra sitt gender arbete, ett väldigt viktigt ämne som man inte kan strunta i om man vill försöka uppnå ett jämställt samhälle. På kvällarna ordnades olika kulturella program med dans och musik samt hade deltagarna möjlighet att få ta del Keystone Foundations arbete.

Alla praktikanter deltog även i mötet och att träffa de andra praktikanterna och få höra hur de har haft det under praktik tiden, var så klart en av höjdpunkterna med att alla samlas i Kotagiri. Det är också värt att nämna att ta långa morgonpromenader i den vackra naturen och ha möjligheten att se en gaur även var super kul!

Nu är det bara att njuta av de sista månaderna och jobba vidare med uppgifterna på kontoret i Madurai.

/Michaela

1 kommentar

Under Uncategorized

Syd möter syd

För att fira att vi redan är halvvägs in i praktiken och för att koppla av efter en hektisk och intressant vecka med projekt planerings möten valde Emilia och jag att åka iväg till Indiens sydligaste belägna stad Kanyakumari. Kanyakumari är en rätt så liten stad belägen vid kusten och populär bland indiska turister, därav en massa nordindiska restauranger. Det kändes lite konstigt att hitta mera nordindisk mat än sydindiskt, vi är trots allt i Tamilnadu. Att komma till Kanyakumari kändes nästan som att komma hem, då jag är från Finlands sydligaste stad och därmed uppväxt vid havet. Just havet och den friska luften är någonting jag alltid saknar, därför kändes det oerhört skönt att besöka Kanyakumari. Att sitta på stranden och se de stora vågorna, vandra längs kusten, gå på massage och bara ta det lugnt är precis vad jag behövde. Tillbaka i Madurai och en ny arbetsvecka väntar med besök från Sverige. Ha en bra måndag!

/Michaela

SDC12547

Solnedgång i Kanyakumari

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

En enkel kopp té?- del 2

För inte så länge sedan skrev jag om té och hur mycket tea dust som dricks i Indien och därmed betyder att det är ytterst svårt att få tag på té blad. Inför en av de största indiska festivalerna, diwali, valde jag att lämna storstadslivet i Madurai och därmed också undvika alla fyrverkerier och crackers. Destinationen för denna gång blev Munnar en hillstation i Kerala, ca. fyra timmar från Madurai. Plasten är känd för sina té plantager där det mesta ägs av ett stort välkänt indiskt företag. Plötsligt befinner jag mig i en av de vackraste plasterna jag besökt i Indien. Det är inte endast naturen och landskapet som tilltalade mig utan även alla té plantager. Att kunna få ta del av hur själva té processen går till och att dessutom få tag på té blad är helt fantastiskt för en té älskare. Även om allt té kommer från samma buske är det behandlingen av té bladen som gör att téerna olika.  Här är några av de olika sorterna: svart té oxideras direkt efter plockningen och under denna process svartnar bladen och sedan rullas och torkas bladen.  Grönt té upphettas genom ångning eller torrsteks för att undvika oxidering och sedan rullas bladen och torkas. Vitt té varken ångas eller steks, utan istället torkas det direkt. Den högsta kvaliteten av vitt té får man då té bladen skördas innan bladen skall slå ut. Priserna varierar på basen av kvaliteten och sorten. Att se denna mängd té blad fick mig igen att fundera över vart alla té blad tar vägen, garanterat inte till den lokala butiken i mitt grannskap i Madurai. Återigen kan man se att det mesta exporteras och att tea dust som är billigare än själva bladen säljs på den indiska marknaden.

Munnar 3

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Regn Ljuva Regn

Regn, regn och regn är någonting jag brukar associera med svenska höstar och många gånger under höstarna önskar jag att det bara skall sluta regna. Jag är säkert inte ensam om denna tanke. Inför förberedelsen av praktiken tänkte jag att det skall blir skönt att slippa den svenska hösten och allt regn. Ack, så fel jag hade. Under de senaste veckorna har jag och Emilia vistats i ett soligt och otroligt varmt (ungefär 35 grader) Madurai. Javisst är det trevligt med varmt väder men detta klimat har ibland varit lite för varmt för oss båda. Plötsligt blir längtan av att det skall börja otroligt stark eftersom med regnet blir det också lite svalare. Vi väntade, väntade och väntade. Plötsligt bröt ett regn och åskväder, det kan jag säga var höjdpunkten på dagen. Tänk så glad man kan bli av lite regn! Att sitta på vår terrass under taket med en kopp chai då det spöregnar är alldeles underbart och ett utmärkt sätt att koppla av efter en lång dag på kontoret. Ibland är regn bara så fantastiskt!

SDC12470

Utsikt över vårt neighbourhood.

1 kommentar

Under Uncategorized

En enkel kopp té?

Vilken dryck dricks det mest av i världen efter vatten?

Ett tips på vägen är att drycken dricks mycket i just Indien. Ja, rätt gissat nämligen chai eller té. Té användes först i Kina som ett läkemedel och sedan som en allmän dryck. I och med att drycken introducerades till handelsmän som kom till Kina spreds drycken till Europa och andra delar av världen. På 1600-talet introducerade britterna teet i Indien för att kunna tävla med Kina och därmed göra så att Kina inte mera skulle ha monopol på té handeln. Det var ingen lätt process att hämta in det kinesiska teet till landet eftersom det kinesiska teet inte växte bra i Indien. Senare upptäcktes dock att olika stammar länge hade använt sig av olika té sorter som passade det indiska klimatet. Genom att använda sig av kinesiska odlingsmetoder började den indiska té industrin ta fart och speciellt känt blev té områden som t.ex. Assam och Darjeeling.
Varför skriver jag om just té i detta inlägg? Under den tid som jag spenderat som praktikant i Indien är jag överraskad över hur mycket tea dust* som dricks i landet och hur otroligt svårt det är att hitta teblad. Varför ser situationen ut som den gör, Indien är ändå en av de största té producenterna i världen? Beror det på att té bladen till största delen exporteras? Kan den stora exporten bero på att exploateringen av naturresurser och arbetskraft som inleddes i och med kolonialiseringen även fortsätter idag? Vad har té industrin för effekter på miljön och hur ser arbetsvillkoren ut för se som jobbar på teplantagerna?
Utan att vidare teorisera om varför det just dricks mest tea dust i landet, så betyder chai stunderna mycket för indierna. Vart man än går blir man erbjuden en liten kopp chai med starkt svart té samt mycket mjölk och socker. Té stunderna klockan 11 och 16 på kontoret har blivit lika viktiga för mig som fika stunderna hemma i Sverige, dvs. något som jag ser framemot varje dag!

SDC12482
*tea dust är en restprodukt som produceras då man valt ut de teblad som är hela (och av bra kvalitet) från de som är söndriga.

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

”It is like jalebis* to me…”

… utbrast en av mina tamilska vänner om kannadas skriftspråk. Kannada är ett språk som pratas i delstaten Karnataka, för er som inte är så insatt i alla språk som talas i Indien. Ungefär så kände jag också då jag för fjärde gången på några år landar i det land som nästan känns som mitt tredje hemland efter Finland och Sverige – nämligen Indien. Varför kände jag just så? Jo, för att återigen landar jag i en delstat och stad som jag inte besökt innan. Denna gång Bangalore och sedan även Madurai, som under de kommande månaderna kommer bli min hemstad. Med varje ny delstat och stad man besöker finns det alltid en ny kultur att bekanta sig med. Det är just mångfalden som alltid fascinerat mig och säkert en av de främsta orsakerna att jag alltid kommer tillbaka- det finns garanterat någonting nytt att upptäcka! Att jag innan rest och bott i norra delarna av landet samt att mina vänner till största delen är från de norra delarna gör min vistelse i södra Indien ännu mer intressant. Under de följande fyra månaderna kommer jag att få ta del av b.la. en kulinarisk tradition, ett språk och kultur som jag inte är van med sedan innan. Välkommen dosas, idli och tamil! Jag ser framemot min praktiktid hos Evidence i Madurai och förhoppningsvis kommer den tamilska kulturen vara mig mer familjär efter dessa fyra månader.

Vanakam och hälsningar från Madurai!

*Jalebis är en indisk sötsak och med uttrycket menade min vän att skriftspråket är som hebreiska för honom.

Lämna en kommentar

Under Uncategorized