En kopp te eller en kopp problem?

Från Keystone Foundation i Kotagiri, Tamil Nadu

Hej!

Det har nu gått en månad sedan vi anlände till Kotagiri och partnerorganisationen Keystone Foundation i det vackra Nilgiris-området. Vi har fått flytta in i ett hus i närheten av organisationens campus där vi nu börjat göra oss hemma och laga vår egen mat, vilket känns skönt. Innan vi börjar arbetet för dagen tar vi morgonpromenader runt den lilla staden och om helgerna försöker vi göra dagsutflykter till närliggande städer och turistmål. Överallt är det de stora teplantagerna som står i centrum. De utgör den vackra utsikten under våra promenader, många av de turistmål som finns i området och te-blandningar är dessutom en populär souvenir. Att te har en stor betydelse i det indiska samhället är det ingen tvekan om.

IMG_9974.red

Det var en fördom jag hade om Indien redan innan jag kom hit. De i min ålder kanske kommer ihåg diskussionen kring den för några år sedan populära cafédrycken Chai-latte. En del tyckte att det skulle kallas Chai-te-latte men de möttes snabbt av motargumentet att Chai betyder te på hindi (och vi kan ju inte kalla det te-te-latte!). Te har dock inte alltid varit ett självklart inslag i den indiska vardagen utan introducerades först storskaligt i landet under 1800-talet av brittiska imperialister med egna kommersiella intressen.

När de brittiska erövrarna anlände till Nilgiris-området häpnade de över hur annorlunda landskapet och vegetationen var från andra delar av södra Indien. De tyckte att Nilgiris landskap mer liknade de europeiska landskap som de var vana vid. Människorna de fann här, som till stor del var nomader som utövade skiftande odling, ansåg de dock utgöra botten av mänsklig hierarki. Det beslutades därför att britterna skulle experimentera med och lära dessa ursprungsbefolkningar ’modernt’ jordbruk i Nilgiris. Detta ledde i det långa loppet till de stora odlingsintensiva teplantagerna som turisterna njuter av.

IMG_9981.red

Till en början var te en dyr dryck som endast överklassen hade råd med, men då både efterfrågan från medelklassen och utbudet ökade sjönk priserna. Priserna regleras på en global marknad och odlarna har litet att säga till om. Eftersom markerna odlats intensivt, så som ’modernt’ jordbruk innebär, har de förlorat näring och genererar nu sämre skördar. Detta har skapat ett beroende till kemiska medel och sätter press på både markägarnas och arbetarnas ekonomi. Markägarna kan exempelvis inte betala skäliga löner till sina anställda och har med tiden därför fått det allt svårare att hitta arbetskraft som kan hålla te-produktionen vid liv.

IMG_9993.red.jpg

Dessutom har teplantagen satt hård press på Nilgiris bin då de har inneburit en drastisk förändring av markanvändning. Vilda honungsbin i Nilgiris bygger bland annat bon i höga träd, trädkavitet samt traditionella buskar och upprättandet av teplantagerna har förstört stora delar av binas naturliga livsmiljö. Bin har en viktig roll i upprättandet av Nilgiris biodiversitet och ekosystem genom att de sprider pollen från och till olika individer av blommor av samma art. Denna process sker i samband med bins födosökande efter nektar som de senare omvandlar till honung. Tebuskarna innehar dock inte de nektar som Nilgiris bin söker, vilket gör att plantagerna både berövat dem föda från de växter som traditionellt vuxit där, samt gjort att de behöver söka efter föda över mycket större områden, något som kräver mer energi av dem. Sammantaget har detta resulterat i en sjunkande bi-population och minskad biodiversitet.

IMG_9973.red.jpg

Mycket talar för att teplantagen är ohållbara, både ekonomiskt och ekologiskt. Förhoppningsvis kan man åter igen förändra Nilgiris markanvändning, den här gången med teknik och grödor som är långsiktigt lämpliga i den lokala kontexten. Många markägare låter redan sina teplantager förfalla då de inte längre är lönsamma, samtidigt som det civila samhället blir mer uppmärksammat på vikten av återplantering av skogar med traditionella grödor och träd. I den bästa av framtida världar kan man därför hoppas på ett helt annat landskap i Nilgiris än det kulturlandskap som det idag är känt för. Förhoppningsvis kommer Nilgiris och Indien snarare att främst förknippas med unikt gröna skogar, vackra blommor och stadiga populationer av vilda djur och insekter, än en kopp te blandat med problem.

Lämna en kommentar

Under Aviva Blomquist, Keystone

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s