Kvinnornas växande inflytande genom ‘Self-help groups’

’Bron har rasat’, får vi reda på just i samma stund som vi skall ge oss av mot byn Nalgwau för ett möte med byborna om Forest rights act. Kadakoi är en av byns två ’hamlets’ och ligger på andra sidan floden och nås därmed endast med en bro. Den bro som under morgonen valde att ge upp under samma stund som en äldre man tillsammans med sina tre åsnor passerade. När vi kommer till platsen är det ingen som riktigt vet hur det hela gick till, men av synen att döma så hade fästena i marken släppt. Oundvikligen går tankarna till den fruktansvärda monsunen tre månader tidigare och kan inte annat än undra om den lämnat sina spår även här.

Mötet blir inställt och istället vandrar vi upp till den andra delen av byn, hamlet Shrigor. Här möter vi Gita,32, Sheakuntla, 29, Chateooer, 35, vilka alla är med i en sk. SHG (Self-help group). Sedan drygt tio år tillbaka arbetar UYRDC genom sitt ’Livelihood program’ med självhjälpsgrupper där tanken är att genom olika inkomstgenererande aktiviteter stärka kvinnornas socioekonomiska ställning. Genom att sälja frukt och grönsaker, mjölk men även sylt och honung så tar man även tillvara på de lokala resurserna. Då det idag finns så många som 39 SHGs i Chamoli har en federation kommit att bildas, vilken gjort det möjligt för kvinnorna att i större utsträckning nå ut med sina varor. En pågående diskussion är även om man skall införa sk. ’Collective market’, där fler av kvinnorna går samman i försäljningen av sina varor, dels för att bli mindre sårbara på marknaden men även för att kunna ta högre pris för sina sin sylt eller mjölk.

’Att vara med i en SHG har inte bara ökat min kunskap inom nya områden, men även gjort mig mer självsäker’, säger Gita. ’Tidigare frågade vi alltid männen om vi behövde gå till banken eller uträtta viktiga ärenden. Men idag är vi starka nog att göra det på egen hand’, säger Sheakuntla med ett leende. De tre kvinnorna är överens om att deras deltagande har ökat känslan av kontroll över sin situation samt möjlighet att påverka i den socioekonomiska sfären.

Deras deltagande har dock inte alltid varit en självklarhet. Ifrågasättande från männen om varför de skall engagera sig i en SHG när de redan har så många andra sysslor att stå i, var vanligt i början berättar de. Men allt eftersom åren gått har attityder ändrats och männen har börjat inse fördelarna med de inkomstgenererande aktiviteterna.

Grupperna har vidare fyllt en viktig funktion när det kommer till UYRDCs informationsarbete om Forest rigths act och bybornas roll som rättighetsbärare. Genom att använda sig av redan etablerade strukturer ser man till att ’Agency and Forest rights’ programmet genomsyras av ett genusperspektiv där även kvinnorna blir inkluderade i processen. Eftersom det är kvinnorna som genom sitt dagliga arbete besitter den största kunskapen om skogen samt vilka områden som har störst betydelse för deras överlevnad, är det av stor vikt att de kommer till tals under FRA processen gällande vilka områden man skall göra anspråk på.

Sett till det patriarkala Indien så känns kvinnornas växande inflytande på landsbygden i Chamoli som en utveckling i rätt rikting. Men det faktum att det fortfarande är männen som är den huvudsakliga aktören i den formella myndighetsdialogen, så kan man inte annat än undra hur lång tid det kommer att ta innan kvinnorna tillåts ta plats utanför den lokala sfären.

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s