Att vara ledig är grejer det. Och det har jag varit och dessutom haft långväga besök av min käresta. Att vara ledig och ha långväga besök innebär bland annat att:
- Äta Karim’s kebaber i Old Delhi lagade efter Den Stora Mogulens hemliga recept
Hemma hos Mantos familj tillsammans med Reena, Avni och Vikash 
Se på 1100-tals minareter. Qutub Minar ifråga. - Vara på indiskt födelsedagskalas och äta tårta med gingrogg till förrätt
- Ha en romantisk helg i Indiens smekmånadshimmel, Mussoorie
- Få en snyting i Delhis tunnelbana
- Vara magsjuk och knallförkyld
- Vara magsjuk och knallförkyld på ett AC-nattåg
- Köpa 20 kilo sidentyg. Duchesse, crêpe, dupion.
- Andas in den gruvsamma smoggen vid New Delhis centrala cirkus Connaught Place
- Känna varje andetag som ett svullet finger gnuggat i ett sår av smoggen i den förkylda halsen
- Äta tibetanska momos och ångade vetebullar
- Köpa våldsamt många kashmirsjalar
När jag nu prövat nästan allt som finns att välja på: campa, hyra båtar, cykla eller gå, är det dags att åter bege sig till skogen. Både intellektuellt och fysiskt. När halvvägspinnen är rundad för min tid som svalepraktikant i Dehradun väntar både fler besök hos Van Gujjarerna, en resa till Sydindien och ett par veckors arbete med UYRDC. UYRDC arbetar precis som SOPHIA med Skogsrättigheter tillsammans med Svalorna.
UYRDC:s kontor ligger i Narayanbagar 3000 meter över havet. Det är lovande.
indienbloggen.org 
Avundsjuk!
Låter som en rejäl husvagnssemester det där! 😉